Kalt, blött, tungt - det är DalaDubbeln

Höstens stora händelse för OL-ungdomarna är DalaDubbeln. För många är det också säsongs avslutning. Tävlingarna samlar nästa 2000 ungdomar från hela Sverige. Självklart var också vår ungdomar på plats och kämpade på lååånga, tunga banor i typiskt DalaDub

Nora och Iris, samt Jonas (Sijmons-Smedberg) och Rens, bestod vår lilla trupp av i år. Jonas har just börjat och har bara varit med 3 ggr på våra träningar, så det var första gången han fick uppleva en orienteringstävling. Eftersom Jonas aldrig tävlat själv, stod han och Rens över lördagens stafett och fokuserade på söndagens ultralångdistans.

På lördagen hade vi riktigt fint väder och solen bröt igenom ett flertal gånger och då värmde det riktigt gott. Men eftersom det regnväder som började i Maj inte riktigt tagit slut än, var markerna sjukt blöta och gärdet på TC blev lerigt och geggigt trots uppehållsvädret. Ännu geggigare skulle det bli på söndagen då det småduggade mest hela tiden.

Nora tog hand om startsträckan i tjejernas stafett. Nora har aldrig startat i en stafett och visst var det extra pirrigt. Det blev ett lite skakigt lopp och en massa felspringningar, men så småningom dök i alla fall Nora upp till växling och Iris kunde få ge sig ut. Iris klarade sig med en bommad kontroll och kunde plocka upp laget från 102 plats tilll 73:a.

Sedan var det dags att åka in till Falun och vårt hotell. Barnen var snart nere i hotellets pool och och plaskade omkring i flera timmar innan det så var dags att leta upp ett lämpligt matställe. Rens röstade för pizza men alla vi andra ville ha Kina-mat så det var ett lätt val. Vi hittade en fin Kina restaurang i utkanten på centrum och som vanligt på Kina restauranger var det rikligt med mat. Fast... Nora hade tagit ut sig på första sträckan så att hon nöjde sig inte med en bauta portion utan fick äta av maten som Rens och Jonas inte orkade med och dessutom avsluta med glass och chokladsås (fast vi andra åt ju naturligtvis friterad banan med glass till efterätt).

Sedan var det dags att via godisaffären gå tillbaka till hotellet och krypa till sängs. Någon gång infann sig John Blund och 7.15 lämnade han våra rum. En underbar frukost med youghurt, kaffe, te, juice, smörgås med hästkorv och annat gott pålägg, ägg i alla former, bacon, köttbullar, prinskorv och våfflor.... ja nog kunde man preparera kroppen för en ultralång orientering... och det var inga problem att avnjuta denna frukost som ledare heller =).

Söndagens avslutande patrulltävling med ultralång distans är en alldeles unik OL-tävling. Inte nog med att barnen springer en sträcka som är nästan dubbelt så lång som på en normal tävling, den går dessutom i extremt tuff och hård terräng. Men för de flesta patrullerna är det då man klär ut sig och kämpar om "bästa utklädnads priserna" eller bara har kul av alla konstigt klädda patruller. Många av patrullerna lägger ner en massa timmar i förväg på att fixa sin utstyrsel och som åskådare är man bara så imponerad över deras kreativitet. Iris och Nora hade klätt ut sig till sjukhuspersonal och hade en bår med den skadade Sara (som de gjort av frigolit). 

Iris och Nora gjorde ett riktigt fint lopp på den 4,7 km långa banan och sedan var det gott att käka varm korv i klubbtältet där också fotogen kaminen värmde behagligt medan vi väntade på Jonas och Rens. De hade hela 7,8 km (mest uppför enligt dem) att avverka. Tänk er att starta så på sin första tävling. Grabbarna kämpade sig runt den tunga banan och var sprudlande glada när de så småningom kom i mål efter ett dryga 3 timmars långt lopp. Suveränt killar!

Så var det dags för hemresa. De första 10 minuterna diskuterades livligt kring nästa års utklädnad, sedan blev det tyst i bilen....

Nora växlar ut till Iris på lördagens stafett		I väntan på start är det "mobilnördarnas" timme i klubbtältet
Våra H14-killar före start...		...och efter

Ett axplock från söndagens ultralång....